söndag 30 mars 2014

KROPPEN

Jag befinner mig just nu i en mycket frustrerande insamlingsfas i mitt gestaltande arbete. Jag letar inspiration genom att läsa, youtuba, kolla på film och experimentera med olika tekniker och material. Jag har många idéer men antingen känns de förstora eller för torftiga eller helt och hållet omöjliga att gestalta.

Jag kan inte "lita på vad jag vill säga" än, eftersom jag inte vet vad jag vill säga.

Än så länge har jag börjat titta på kroppen ur en naturvetenskaplig synpunkt. Jag tänker mig att det är som att börja från början. Jag börja från början för att jobba mig fram till dit jag vill komma. Jag släpper  arv och miljö för en stund för att bara titta på kroppen. Inte kroppen som en politisk, sexualiserad, rasifierad och normbelastad identitetsmarkör utan kroppen som en sammansättning atomer. 

"(En ganska spännande tanke är att om du plockade isär dig själv med pincett, en atom åt gången, skulle du åstadkomma en hög med fint atomdamm. Inget skulle någonsin varit vid liv men alltsammans skulle en gång har varit du.)" Bill Bryson 2013 s. 1

Detta citat som finns att hitta i En kortfattad historik över nästan allting blev en igångsättare för mig.

Tipp-ex och tusch på svart papper