Bigmouth strikes again: september 2014

När jag går runt Kommersen tänker jag på alla lager av färg som pryder tegelväggarna. Ett kretslopp av uttryck, en community där regler skapas, omvärderas och bryts. Vem får ta plats? Vem bestämmer när ngt får målas över?

Jag och Anna besökte därefter Röda Sten och Ylava Oglands utställning Diverse Variations of Other Spaces. Utställningen var stämningsfull. Lokalen var folktom, stor och mörk med spotlights riktade mot verken. När jag gick omkring kom jag på mig själv med att nästan smyga fram. Jag upplevde utställningen som personlig och intim. Teman som ritualer, död, födsel och konstnärskap såg jag som den röda tråden. Ett av verken, en installation där flera stafflier stod i en ring på en röd matta. Målningarna som alla föreställde en naken kvinna som just fött barn, stod inåtvända mot cirkelns mitt där en samling konstnärsmaterial låg. Man fick som betraktare kika in mellan stafflierna och jag kände mig lite som en peeping Tom. Ett annat verk som jag tyckte var spännande var ett när man som betraktare placerade sig emellan två målningar där man var tvungen att vända ryggen åt den ena.

Det jag tar med mig från utställningen är hur ritualer och praktiskt görande lämnar spår. Man kan förstå akten genom objekten. Jag tyckte också det var intressant att manipulera betraktarperspektivet genom att göra det omöjligt för betraktaren att se allt samtidigt.