Jag har i tidigare konstnärliga arbeten ofta haft en slutprodukt med multipla och/eller tvetydiga meningar. Då jag arbetade med att övertäckning av föremål och projektioner hade jag hela tiden "åskådarperspektivet" i åtanke och hur det inte skulle vara allt för tydligt. Min intention är nästan alltid att lämna mina gestaltningar öppna och motstridiga vad gäller mening/budskap. Detta har fungerat bra ur konstnärlig synpunkt men har varit svårt att applicera på det skriftliga arbetet.
Jag kommer därför denna gång att använda min gestaltning mer i anslutning till min text. Gestaltningen ska fungera som ett verktyg och empiri till min uppsats.
Jag hamnar alltid i ambivalensen så denna gång tänkte jag tillåta mig själv att börja "mitt i" och försöka tänka bort produkten. Jag vill göra det lite enklare för mig själv att komma igång så jag kommer nog utgå från explorations ur "How to be an explorer of the world" i början av gestaltningen.
Mitt mål är att gestaltningen inte ska vara ett komplement till texten utan att gestaltningen och bloggen ska vara en stor del i uppsatsen. Jag vill inte skilja det "praktiska" och det det "teoretiska" åt.
Möjliga didaktiska frågeställningar
*Hur kan
användandet av elevernas kulturella preferenser och/eller referenser i lärandet
främja (estetiska)läroprocesser?
*Hur kan synen på
lärande som rhizome påverka det didaktiska arbetet?
*Vilka redskap kan
vara relevanta i sökandet efter den (konstnärliga) egenarten?
*Diffraktion vs
Reflektion
Teori
Karen Barad, Hillevi Lenz Taguchi, Gilles Deleuze, Keri Smith och Donna Harraway
Konstnärliga referenser
Sophie Calle, Sylvia Plath, Rhizome, Wes Anderson
