Vem fan tror du att du är?!

Jag bestämde min efter handledningen i måndags att jag ville klä mig i olika subkulturella roller och se hur jag blev bemött, för att lättare förstå varför man väljer att vara ”speciell fast likadan”.

Nu har jag varit ute i 4 timmar i mina olika förklädnader, jag har suttit utanför centralen med rosa hår, svarta kläder och en fejk tatuering på halsen. Jag har druckit kaffe på Starbucks med en laptop och glasögon utan glas. 

Ingenting hände! Ingen kollade extra mycket, ingen pratade med mig. 

 När jag satt på bussen hem så kände jag mig väldigt besviken. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig men jag hade hoppats på att min gestaltning skulle få nytt liv och jag skulle föras vidare på något sätt.

Då plötsligt rycks min ena hörlur ur örat och en äldre man säger högljutt

- ”VEM FAN TROR DU ATT DU ÄR?!”.

Jag hasar förskräckt ur sättet och förstår att han har bett mig flytta på mig många gånger. Han kliver av grymtande och jag sätter mig igen.

VEM FAN TROR JAG ATT JAG ÄR?! – Jag byter spår och går vidare

Jag släpper utsidan och försöker fokusera på insidan

 

v. 17

Jag har haft lite svårt att börja med något i veckan.

Jag har gjort färdigt min serie som är en kommentar på Morrisseys plumpa uttalande om massakern i Norge.

Jag har känt att det har varit för mycket tänka och för lite göra så jag satte mig i skulptursalen i fredags och målade lite olja.

Jag målade av en doodle som jag skissat på en föreläsning. Kan saker man gör utan intention vara konst för någon annan. Kan det finnas mening i något som först bara var klotter?


 Jag har börjat fundera över hur man skulle kunna utföra någon sorts undersökning av människors kulturkonsumtion. Genom någon sorts öppen grupp besluta demokratiskt vad som är den bästa kulturen men också vad som är den hemliga kulturen, den som man inte gärna medger att man konsumerar.

 Jag har funderat över subkulturella grupper och grupper som inte riktigt är grupper som man inte själv placerar sig i utan som man blir tilldelad en plats i pga. klädval, musiksmak och andra kulturella preferenser.  fördomar och vi-mot-dom-attityd är känslan jag får av subkulturella grupper, men vad finns det för fördelar?I Individualistisk tillsammans speciell men likadan, känns som en paradox...

Varför delar vi in människor i olika fack? I vilket fack hamnar jag?

Hipster
  
  Emo Kawaii Punk Goth

Serie

Based on a true story

Nu har vi haft vårt första handledningssamtal och det känns så schuuukt mycket bättre.

Jag kom till handledningen och var helt tom i huvudet men när det var min tur bubblade bara idéerna som jag förut inte kunde formulera.

Inget är spikat. Jag ska börja på allt och se vart jag landar.

JAG SKA:

* SKRIVA ETT KULTURMANIFEST OCH SKAPA EN RÖRELSE

* UNDERSÖKA SUBKULTURELLA GRUPPERS "REGLER"

* GÖRA EN THEME SONG/MUSIKVIDEO (FÖR ATT PROMOTA RÖRELSEN)

* STÄLLA UT MIN SERIE

* UNDERSÖKA "SKÄMSFILTRET" VAD ÄR OKEJ?

* PROVA NYA SAKER

Min lilla följetong här nu då - två nya rutor

v.15

GESTALTNING
tema konflikt

Jag har suttit och nästan stirrat mig blind på min serie som ska vara inspirationen/startpunkten för vår tematiska gestaltning. Jag kan se flera riktningar jag skulle vilja ta.

SVEK-När någon man ser upp till gör en besviken. I vår framtida roll som lärare kommer man bli tilldelad en sorts ledarroll som man kanske inte alltid är bekväm med. Missbruk av makt. Vad är rätt vad är fel?

KULTURSYN/TYCKE OCH SMAK-Vad är fin-/fulkultur, vad är bra vad är dåligt, vem har makten att bestämma? VAD ÄR KONST? Olika sammanhang, olika svar?

Jag har även en del lösa idéer som är väldigt svår formulerade i nuläget så jag får tänka lite mer.

Under tiden jag har tänkt har jag också gjort! Jag har börjat på en ny serie. Här är de två första rutorna


Jag undersöker rollen som förebild. Hur kan man älska någon utan att tycka om? ÄLSKA ATT HATA/HATA ATT ÄLSKA

Kan serier vara konst?


Det tycker Roy lichtenstein

Sånt som man gör när man inte vill skriva tenta

Träffade en kompis vid Härlanda tjärn!

Serie

Jag var tyvärr sjuk under serie-diskussionen med Kernell men här är min serie om konflikter på VFU:n



Jag var aldrig med om den här händelsen själv men jag och min LLU satt och pratade om hur missförstånd på grund av generationsklyftor eller ironisk humor och då berättade han om den här händelsen. Flickan i berättelsen hade antagligen aldrig hört uttrycket "flitens lampa" och hörde istället sliten slampa.
Jag berättade om min oro för att för att missuppfattas på grund av min ironiska humor och han menade att det finns alltid en risk för att missuppfattas men då måste man ha en så pass stark trygghet inom klassen att elever kan säga till om de upplever att de blir dåligt behandlade både av lärare och andra elever. Jag vågar inte ens tänka på vad som skulle hänt om flickan inte reagerat utan istället gått och trott att hennes lärare hade kallat henne en sliten slampa. Usch och fy för missförstånd. Men en ganska rolig historia ändå! :)