Vem fan tror du att du är?!

Jag bestämde min efter handledningen i måndags att jag ville klä mig i olika subkulturella roller och se hur jag blev bemött, för att lättare förstå varför man väljer att vara ”speciell fast likadan”.

Nu har jag varit ute i 4 timmar i mina olika förklädnader, jag har suttit utanför centralen med rosa hår, svarta kläder och en fejk tatuering på halsen. Jag har druckit kaffe på Starbucks med en laptop och glasögon utan glas. 

Ingenting hände! Ingen kollade extra mycket, ingen pratade med mig. 

 När jag satt på bussen hem så kände jag mig väldigt besviken. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig men jag hade hoppats på att min gestaltning skulle få nytt liv och jag skulle föras vidare på något sätt.

Då plötsligt rycks min ena hörlur ur örat och en äldre man säger högljutt

- ”VEM FAN TROR DU ATT DU ÄR?!”.

Jag hasar förskräckt ur sättet och förstår att han har bett mig flytta på mig många gånger. Han kliver av grymtande och jag sätter mig igen.

VEM FAN TROR JAG ATT JAG ÄR?! – Jag byter spår och går vidare

Jag släpper utsidan och försöker fokusera på insidan