Reflektion 7#

Nu är bilderna färdiga och det är dags att printa dem. Det har varit svårt att välja ut vilka bilder jag vill ha med men nu har jag till slut bestämt mig för sex stycken.

Efter semiotik m.m. med Rebecka så är jag extra kritisk till bilderna. Hur kan man läsa bilderna? Vilka konnotationer hittar man? Jag försöker skapa en berättelse som kan läsas linjärt som helhet men också var bild för sig. Min intention var att gestalta vardagliga händelser/minnen, som genom övertäckelsen blir mer till en symbol för händelsen. Vi kan urskilja formerna och utifrån det ungefär vilket scenario det handlar om men inte vem/vilka det handlar om.

Reflektion #6

Anna frågade mig i dag vad min intention med gestaltningen var och jag insåg att jag kanske har varit lite svävande och otydlig. Jag har mest rabblat fram lite stödord här på bloggen. Tack vare/på grund av sättet som vi arbetar så är det för det första svårt att ha en intention, åtminstone i början av processen, för det andra känns tydlighet som något som ofta kan blockera betraktarens upplevelser och tolkningar. Jag tycker det ofta för min del kan kännas lite begränsande att uttrycka klara intentioner i konstnärliga sammanhang, men med tanke på att processen och arbetet (både det teoretiska och handgripliga)är en viktig del av det vi ska "visa upp" så måste jag nog förtydliga mina tankar både för mig själv och andra. Jag vill verkligen inte skriva någon på näsan utan gestalta på ett öppet sätt som bjuder in till olika tolkningar och diskussioner.

Min intention är att gestalta en handling. Övertäckandet. Jag ser handlingen eller snarare min presentation av handlingen som laddad med väldigt skilda värden. En polaritet skapas mellan det ömsint bevarade och det övergivna och glömda.

Reflektion #5

Det var länge sedan jag fotograferade med en specifik intention. Jag har på senaste tiden mest klickat loss med mobilkameran på saker jag tycker är vackra eller intressanta på något vis. Nu med en tung systemkamera i handen och med en helt annan prestationsnivå, känns svårare men också mer utmanande. Bilderna  ovan är tagna vid olika tider på dygnet. Jag försöker hitta rätt vad gäller ljussättning och komposition. Ljuset har förmåga att förändra stämningen i bilden. Jag har kommit fram till att jag vill ha en ganska kall ton, ungefär som på den översta bilden.
      I morgon ska jag täcka över fler rum och platser. Alternativt människor om det är någon som ställer upp.

Reflektion #4

Nu ska här täckas över! 

Fick bra respons på handledningen och känner mig motiverad att fortsätta. Jag fokuserar på övertäckningsspåret fast nu i större skala. Jag vill se vad som händer om man täcker över olika saker i en vardagsmiljö. Jag funderar också på att kanske täcka över något utomhus. Jag vill experimentera med det vita tyget i olika miljöer. Hur förändras platsens uttryck? Vilken stämning ger det vita tyget?

Jag kom med hjälp av handledningen framtill att jag vill fotografera. Jag vill gestalta gränslandet mellan synligt<>osynligt och övergivet<>bevarat. Om jag skulle bygga upp en miljö som en installation på plats tror jag att stämningen/uttrycket som jag vill åt kommer gå förlorat.  Jag tror att utställnings området och människorna som kommer röra sig inom det kommer göra det svårt att förverkliga mina intentioner.

Reflektion #3

Det var ett tag sen jag bloggade och det känns lite obekvämt eftersom jag inte vet vad jag håller på med. Men vem gör det egentligen? Har varit sjuk så mitt arbete i ateljén har det inte hänt så mycket med men jag har haft tid att reflektera över min process och mina experiment.
 
Jag har varit väldigt produktiv och har samlat på mig olika uttryck, ingångar och referenser. Så denna vecka tänkte jag försöka se mönster i det jag gjort. Vilka beröringspunkter finns? Vad känns intressant att utforska vidare?

När jag tänker på det material jag samlat på mig tycker jag att det känns väldigt splittrat, ingen tydlig röd tråd. Jag ser två spår som båda känns spännande så jag väljer att inte begränsa mig utan arbeta parallellt med båda.

 Övertäckande och osynligt/synligt
Jag ser övertäckandet som något ömsint, en önskan om att bevara något. Det kan vara en tanke, ett minne, ett föremål, en händelse, en tidpunkt i livet. Övertäckandet kan också vara ett sätt att gömma och glömma. Ett tecken på övergivenhet och frånvaro. Aktionen att täcka över något både osynliggör och synliggör.

Konst ref.

Wrapped coast 1968-69 Christo & Jeanne-Claude

The lovers 1928 Magritte

Mitt andra spår inser jag i skrivandets stund är kopplat till mitt första i den bemärkelsen att det är något jag vill bevara och gömma/göra synligt. Jag har då jag upptäckte att många av mina experiment blev lite morbida tänkt på hur minnen aldrig riktigt kan bevaras, de upplevs direkt och lever sedan kvar i förvrängda former genom föremål och människor. Barndomen och ungdomsåren får nytt liv då vi tittar i fotoalbumen eller rotar på föräldrarnas vind men det är inte verkligt utan spår av något verkligt som kan tolkas på olika viss.
Har minnen ett utgångsdatum? Jag kopplar delar av det jag har gjort till minnen som har börjat bli dåliga. Kan man återskapa eller helt fabricera minnen? Jag tänker också på olika versioner av mig själv som jag täcker över, återupplivar eller glömmer bort.

Nyckelord: *Barndom * Undgom * Föruttnelse * Alter Egos * Minnen * Prinsessor * Femininitet

Konst ref.

Catti Brandelius

Mike Kelly

Dålig vaginakonst...

"Tjejkultur" - status problematik

* Fangirls (ref. Tavi Gevinson)

* representation

* Killar höjer status för kulturella uttryck t.ex bronnies

Reflektion #2

Jag håller på att omarbeta/manipulera befintliga uttryck.

Utgångspunkten var en bild i det lilla häftet vi fick. Konturen av en häst med texten " måla din inre häst" fick mig att tänka på målarböcker. Att få frihet inom ramar. Inom ramar kan man göra det oväntade. Om det inte finns regler så kan man inte bryta mot dem.

Jag experimenterar med att rekonstruera föremål/konst. 

Experiment