Min idé till uppgiften känns fortfarande lite oklar men jag känner ändå att jag har valt rätt. Nu är det bara att hoppas att allt det praktiska går som planerat.
Min tanke är att skildra hjärtats ”laglöshet”. Jag vet, det låter flummigt men bear with me. Vi är på många sätt skyddade i vårt samhälle. Vi har poliser som värnar om vår säkerhet och skyddar oss från brott. Politiker som för vår talan, gör val åt oss i frågor vi inte vill besvära oss med. Inför det beskydd vi får är ansiktslösa, vi är siffror, statistik. Om detta beskydd är bara till godo är en fråga man bör ställa sig. Var går gränsen mellan trygghet och fångenskap, att vara i fara eller att vara fri?
Mitt arbete vill beröra det faktum att vår känslovärld står utanför vårt samhälles beskydd. Vi är helt ensamma. Vi är ostyrda och fria men också väldigt sårbara. I en värld som snabbt förändras, där vi observeras ständigt för vårt eget beskydd och där vi lämnar ansvaret till ”de som kan” för att vi ska ha det bra är vår frihet det viktigaste vi äger. Vi måste värna om vår känslomässiga laglöshet, för det är den friheten som gör oss till människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar