Reflektion i naturen

Idag har jag varit och promenerat i botaniska med Elin. Jag har känt mig väldigt låst efter handledningen i måndags men nu efter frisk luft, ekorrar, blommor och lite idébollande börjar jag se en tydligare riktning för både den skriftliga och den gestaltande delen av examensarbetet.

Jag har ibland upplevt att den pedagogiska ofta sociokulturella kurslitteratur vi haft i LAU-kurser utgår från en näst intill utopisk bild av förhållanden och förutsättningar i elevgrupper, där alla deltar, är respektfulla och där alla elever blir hörda och sedda. Det är av egen erfarenhet oftast inte så det ser ut. Jag skulle vilja undersöka både i mitt skriftliga och gestaltande arbete hur man lägger grunden för trygga, öppna och inspirerande sociala läromiljöer.

Vad har bildämnet för förutsättningar för att skapa trygga rum?

Jag har också tänkt en del på den fysiska miljön och dess estetik. Hur viktigt är det att vistas i rum med en estetik som man tycker om? Ellen Key menade att det var viktigt för barn att vistas i vackra miljöer.

Jag tror att man blir lyckligare och mer produktiv av att befinna sig i vackra miljöer eller omge sig av saker som man anser är estetiskt tilltalande.


Har lånat två böcker som jag tänkte bläddra i under helgen:

Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.), Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, 2010

Elmeroth, Elisabeth (red.), Normkritiska perspektiv: i skolans likabehandlingsarbete, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012