Kulturellt kapital innefattar kultiverat språkbruk och
förtrogenhet med den så kallade finkulturen eller ”god smak”. Kultur är fin- eller högkultur beroende på
exklusiviteten. Med ekonomiskt kapital avses materiella tillgångar och
kännedom om ekonomins spelregler samt socialt kapital
som avser släktband, vänskapsförbindelser och kontakter med gamla skolkamrater.
En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillskrivs
värde. Bourdieu menar dock att det är det ekonomiska respektive det kulturella
kapitalet som är mest verksamt i de utvecklade samhällena. // Wikipedia
Smak och kulturellt kapital är något som är viktigt att
reflektera över som lärare och säkert också som individ. Både som lärare och
privatperson påverkar det du bär med dig, t. ex. språk, identitet, kunskap din
status och makt i olika sociala rum. Vad du har sett för filmer, serier, läst
för böcker och besökt för kulturplatser, vad du tyckte om dem och hur du
uttrycker dessa åsikter kan i vissa rum vara avgörande för din sociala status.
I klassrummet så är din smak och ditt kulturella kapital viktigt
för att etableras som ledaren som kan. Jag ser dock inte att man alltid måste
vara ledaren som kan. Du kan ändå inte avgöra vad som är bra och vad som är
dåligt för alla. Jag tycker också det känns orättvist och opedagogiskt att låta
sin egen smak och uppfattning om kultur vara den obestridliga måttstocken för
alla elever. Det spelar också in i bedömningsaspekter, kritik, mentorskap och
föreläsningar m.m. Jag vill därför undersöka begrepp som smak också i min
gestaltning.
Ref. Pierre Bourdieu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar